Lärcentra och lokala campus

Kommunala lärcentra har en viktig roll att fylla genom att distribuera utbildning närmare bostaden för den som bor långt från ett lärosäte.

Lärcentra är också viktiga som mötesplats för dem som läser distansutbildningar. Centralt är att lokalerna är attraktiva, att tekniken fungerar samt att det finns någon form av stöd och support att tillgå.

Lärcentra kan överbrygga både geografiska och kulturella avstånd

”Jag trodde inte jag var en sån som pluggade!”

”Det går inte att ha familj och bo borta eller pendla flera timmar varje dag.”

Citaten är hämtade ur en gruppintervju med studenter på ett lärcentrum i Fyrbodal våren 2020. Uttalandena visar att det finns både geografiska och sociokulturella hinder för att studera på en högskola.

Det är lätt att förstå att det är svårt och tar för lång tid att dagspendla till en högskola om man har bildat familj och etablerat sig i hemkommunen (addera; som ligger långt från en högskola?). Alternativet att veckopendla mellan två bostäder kan vara omöjligt. Båda lösningarna kan innebära stora ekonomiska och praktiska umbäranden för hela familjen. Under samma intervju ställdes frågan om vad som skulle få studenterna att välja en utbildning som ligger på en högskoleort. ”Tillgång till en helikopter”, blev då svaret med ett skratt.

Men det första citatet, ”jag trodde inte att jag var en sån som pluggade”, handlar inte om mil och kilometer, utan om det sociala och kulturella avstånd som finns till högskolestudier i många grupper. Att inte tillhöra en grupp som brukar studera är en starkt bidragande orsak till att inte studera vidare efter gymnasiet trots bra betyg.

I Fyrbodal är det ofta svårt att rekrytera arbetskraft med rätt kompetens, särskilt i de mindre kommunerna. Tidigare fanns visioner om att få välutbildad arbetskraft att flytta hit genom att bland annat bygga bostäder i attraktiva områden.