Vad ska jag bli när jag blir stor?
Ambitionerna i arbetet med delprojektet ”Vad ska jag bli när jag blir stor?” har varit att forma en vid studie- och yrkesvägledningen som löper som en röd tråd genom elevernas skolgång, från förskoleklass till och med årkurs 6.
Förutom att ge elever faktiska kunskaper om vilka studie- och yrkesvägar som står till buds ska vägledningen bidra till att vidga elevernas perspektiv och utmana dem i deras föreställningar om framtiden. Detta gäller främst för de barn och unga som inte ser högre studier som ett alternativ då de inte känner till vad högre studier innebär och vilka möjligheter de har att ta sig till högskola/universitet.
En väl genomförd och tidig, bred studie- och yrkesvägledningen kan förverkliga skolans kompensatoriska uppdrag samt bidra till en breddad rekrytering på högskola och universitet. (SOU 2019:4).[1]
Resultat och metoder
Här nedan kan du läsa om vad vi gjorde och hur vi gick till väga. Men först vill vi slå fast det vi ser som resultatet, eller kanske ska man säga, vad vi har lärt av vårt arbete med delprojektet:
Skolans huvudmän behöver demonstrera värdet av kunskapsområdet med tydlig styrning och resursfördelning för en studie- och yrkesvägledningen genom hela skolsystemet.
En bättre organiserad vid studie- och yrkesvägledning, med lektioner, temadagar, möten med yrkesambassadörer, etc. ökar elevernas motivation, minskar studievalens beroende av elevernas sociala bakgrund och könstillhörighet, samt minskar antalet gymnasieomval och skolavhopp.
Den vida studie- och yrkesvägledningen inrymmer på så vis kraften att motivera eleverna idag och att vägleda eleverna mot samhällets kompetensbehov i framtiden.
Röd tråd genom skolgången
En vid studie- och yrkesvägledningen som löper som en röd tråd genom skolgången, från förskoleklassen till och med årkurs 6 var alltså uppdraget.
Studie- och yrkesvägledningen ska givetvis utmana förlegade traditioner och strukturer som påverkar och hindrar unga att göra fria studie- och yrkesval. Tillsammans med rektorer och lärare i Strömstad och Munkedal strävade vi därför efter att skapa och testa:
- Studievägledande aktiviteter – barn och elever ska redan i tidig ålder få kunskap om vilka möjligheter olika utbildningsval och yrkesval kan ge.
- Kulturförändrade aktiviteter – fler ska se högskolestudier och andra studievägar som en möjlighet för dem även om det innebär att de bryter ny mark.
- Motiverande aktiviteter – fler elever ska känna sig motiverade i skolan.
För detta tog vi fram en lektionsbank (se länk nedan) som fördjupar och breddar de ungas kunskap om vad man kan arbeta med som vuxen, vad olika yrkespersoner gör på jobbet, och vilka studievägar som leder dit.
Vi arrangerade temadagar, föräldraföreläsningar och vi lät mellanstadieelever lyssna på gymnasieelever, vilka berättade om sina gymnasieval och hur det sedan blev på gymnasiet.
Den aktivitet som har inspirerat och engagerat oss mest, inte bara eleverna utan även oss vuxna; lärare, rektorer, projektmedarbetare, har vi sparat till sist. Läs vidare och låt dig inspireras av våra möten mellan elever och yrkesambassadörer!
[1] Ett exempel på hur utbildningsarenan reproducerar samhällets sociala strukturer är att unga vars föräldrar har en eftergymnasial utbildning i större utsträckning läser vidare på universitet och högskolor än de vars föräldrar som saknar högre utbildning (UKÄ 2015:8).