Studie- och yrkesvägledning
Studie- och yrkesvägledning är de aktiviteter som syftar till att ge elever kunskap för att kunna fatta beslut om val av studier och yrken. Undervisning, information och vägledningssamtal utgör tillsammans den studie- och yrkesvägledning som ska stödja elevens val av studier och yrken (SOU 2019:4).
Enligt skollagen har alla elever rätt till studie- och yrkesvägledning. Den ska utgå från elevens behov och förutsättningar, genomföras på ett professionellt sätt och vila på en vetenskaplig grund. Skolan har ett viktigt och omfattande uppdrag i att stödja eleverna i att göra väl underbyggda val.
Vid eller snäv studie- och yrkesvägledning
Studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse avser den verksamhet skolan genomför under elevens skolgång och som strävar efter att eleverna ska kunna fatta välgrundade beslut i fråga om studievägar och yrkesval. Den vida studie- och yrkesvägledningen kan ges av olika personer som finns kring eleverna och som kan ge eleverna dessa kunskaper. Det kan var en lärare men det kan också vara en yrkesrepresentant som berättar om sitt yrke, sin bransch och olika studievägar som bär till yrket.
Studie- och yrkesvägledning i snäv bemärkelse ges av studie- och yrkesvägledaren i form av samtal. Vägledningssamtalet ger eleverna stöd för inför olika valsituationer. Samtalet syftar till att formulera konkreta och uppnåeliga mål och delmål. En plan formas och dessutom får eleverna stöd i att följa upp och eventuellt revidera planen.
Den vida studie- och yrkesvägledningens mål: Valkompetens
För att hantera valsituationer behöver eleverna utveckla ett antal kompetenser som visar på ordnade sätt att samla, och analysera utbildnings- och yrkesinformation samt ha färdigheter för att kunna fatta och genomföra beslut och hantera övergångar och växlingar i livet. Valkompetensen kan och bör utvecklas i en lärandeprocess under hela skoltiden, i undervisningen såväl som i vägledningen
Studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse ska ske genom hela skolgången
Det finns en rad karriärteorier som försöker beskriva vad det är som påverkar individers studie- och yrkesval. En teoretiker som har vunnit internationellt erkännande, vars teorier ligger i linje med argumentationen i den svenska läroplanen, är den nordamerikanska forskaren Linda Gottfredson.
Gottfredson hävdar att vi redan från det att vi är mycket små skapar mentala kartor över arbetsmarknaden. På dessa kartor kategoriseras yrken efter vilken könskodning traditionen påbjuder att yrket har. Till exempel kommer ett litet barn som går i förskolan, med tanke på könsfördelningen bland förskollärare, få bilden av att det är kvinnor som är lämpade att ta hand om barn. Utöver kön tillskrivs yrken också status baserade på bilder av privilegier, makt och inflytande som förknippas med yrket. På så sätt placeras alla yrken barnet känner till på kartan (Lindberg & Wikstrand 2015).
De yrkespreferenser en ung människa har baseras alltså på hur den egna självbilden passar ihop med den mentala karta som individen har gjort och där vissa yrken och utbildningar anses passa medan andra inte gör det, utifrån kön och status. På så vis begränsar unga sina yrkesdrömmar efter det som den känner till och det som passar med den egna självbilden. Detta är argument för att börja arbeta med studie- och yrkesvägledning tidigt, redan i skolans lägre åldrar. Då eleven börjar i årskurs åtta är kartan redan klar, kanske till och med stelfrusen.
Här är några rapporter som styrker värdet av den vida studie- och yrkesvägledningen:
Kvalitet i studie- och yrkesvägledning – hela skolans ansvar.
Materialet har fokus på vägledning i vid bemärkelse, det vill säga all den verksamhet som skolan erbjuder eleverna som förberedelse för framtida val.
Att välja för framtiden, skolans stöd genom vägledning och lärande.
Forskning visar att studie- och yrkesvägledning spelar en viktig roll för att elever ska kunna göra väl underbyggda och hållbara val av inriktning och utbildning.
Framtidsval – karriärvägledning för individ och samhälle. SOU 2019:4
I detta betänkande redovisas uppdraget att lämna förslag som syftar till att utveckla skolans studie- och yrkesvägledning så att elever ges likvärdiga förutsättningar att göra väl övervägda val utifrån goda kunskaper om utbildningsvägar och arbetsliv.
Vad ska jag bli när jag blir stor?
Projektet har utbildat, inspirerat och motiverat skolor att förverkliga den vida studie- och yrkesvägledningen i årskurs 1-6.
Digitala yrkesambassadörer
Yrkesrepresentanter från arbetslivet inspirerar unga.
Redraw the balance
Undervisning som utmanar traditionella könsstrukturer på arbetsmarknaden.