Samverkan hem och skola
Studier visar att elever med föräldrar som saknar högre utbildning riskerar att missgynnas i studievalsprocessen då de inte har resurser för att hantera valfrihetens komplexitet.[1] Samtidigt slår läroplanerna fast att alla anställda i skolan ska bidra till att elevens studie- och yrkesval inte begränsas av kön eller av social eller kulturell bakgrund. Eleverna ska utöver det ges det stöd och den stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Av läroplanerna för grundskolan framgår likaså att rektorn har ett ansvar för att formerna för samarbete mellan skolan och hemmen utvecklas och att föräldrarna får information om skolans mål och sätt att arbeta samt om olika valalternativ eleven kommer att ställas inför.[2]
Föräldrarnas påverkan av studieval
Läroplanernas skrivningar om den breda studie- och yrkesvägledningen och vilka behov den ska möta, samt vikten av en god samverkan mellan skola och föräldrar för att alla elever (och föräldrar) ska ha kunskaper för att kunna hantera de studie- och yrkesval alla barn ställs inför, har vi tagit fasta på i arbetet med ”Vad ska jag bli när jag blir stor”.
Med vetskapen om att föräldrar kan ha stor påverkan på elevers studieval, bland annat via föräldrarnas uppfattningar om olika utbildningar,[2] så har vi i projektet diskuterat och prövat olika aktiviteter för att informera föräldrar om skolans ambition med studie- och yrkesvägledningen.
Aktiviteter riktade till föräldrar i Strömstad
I Strömstad ligger aktiviteterna fortfarande på planeringsstadiet. Vi planerar att arrangera en kväll för alla föräldrar med barn i årkurs 6. Under kvällen ska föräldrarna få besöka en utställning som är skapad av deras barn. Utställningen kommer att bestå av olika objekt som eleverna har skapat – där barnen presenterar delar av allt de lärt sig om sina framtida studie- och yrkesval. Under kvällen kommer också studie- och yrkesvägledaren Karin Oxenwaldt, som de kommer att möta på högstadiet, för att presentera sig. Karin kommer också berätta lite mer om hur studie- och yrkesvägledningen i praktiken kommer att se ut på högstadiet. Förhoppningsvis har vi också lyckats få med oss någon från kommunens näringslivsenhet för att berätta om vilka yrken det lokala, regionala och nationella näringslivet har behov av, i den framtid de idag kan se.
Aktiviteter i Munkedal
I Munkedal planerar vi inför för en liknande kväll för föräldrarna. Men här har vi också hunnit delta på ett föräldramöte.[3] På föräldramötet informerade vi föräldrarna om syftet med studie- och yrkesvägledning i skolans tidiga åldrar. Föräldrarna fick även testa på två av de lektionsmaterial vi har tagit fram.
Några föräldrar fick i uppdrag att rita och namnge en yrkesverksam brandman, en sjuksköterska och en elmontör. Dessa tre yrken har en sned könsstruktur med kraftig överrepresentation av det ena könet. Den historiska könskodningen av dessa yrken lever fortfarande kvar men med kunskap kan vi bryta traditionens och mytens kraft. På föräldramötet avslöjade det sig att några föräldrar tog för givet att en brandman är en man (namngav sin brandman med ett mansnamn) men det fanns också föräldrar som utmanade instruktionerna och målade två personer, en med ett kvinno- och en med ett mansnamn. En förälder döpte helt enkelt om yrket, från brandman till brandbekämpare.
Några andra föräldrar provade lektionsmaterialet ”Hatten”. I den uppgiften drar man en lapp med ett yrke ur en hatt. Inför de andra får man sedan berätta om det yrket som står på lappen. Man får berätta vad man vet om yrket; lön, karriär, yrkeskrav, utmaningar och möjligheter. Det visade sig att några föräldrar hade dragit ett yrke de visste väldigt lite om, andra hade dragit ett yrke de kunde massor om – ibland för att det var ett drömyrke för dem som barn; ”det som de aldrig blev”.
Medverkan på föräldramötet får nog beskrivas som en framgång. Både pedagogerna och föräldrarna uppskattade vårt deltagande. Och vi tror oss veta att samtalen om barnens framtida studie- och yrkesval fortsatte när föräldrarna kom hem.
[1] ” Arbete med studie och yrkesvägledning.” Skolverket 2013
[2] Andra föräldrafaktorer som inverkar är föräldrarnas utbildningsbakgrund, socioekonomi, kulturella traditioner, yrkesval, men även förankring i den lokala företagskulturen.
[3] Föräldramötet på Centrumskolan i Munkedal var för alla föräldrar med barn i årkurs 1 – 6.