Redraw the balance – att utmana traditionella könsstrukturer

Tradition och socialisation formar oss. I vårt samhälle finns starka föreställningar om hur flickor/kvinnor och hur pojkar/män ska vara och se ut. Olika yrken har en könskodning vilket innebär att vi ser en person med ett visst kön framför oss när vi hör talas om ett yrke. Det leder till att kvinnor och män i stor utsträckning arbetar inom olika yrken.

Ett yrkes könskodning handlar inte bara om könsfördelningen inom yrket utan även om föreställningar om de egenskaper yrkesutövaren förväntas ha. Kvinnor antas ofta vara bättre på omsorg medan män ses som mer analytiska och logiskt tänkande. Sådana antaganden är socialt konstruerade och påverkar dessutom hur vi från det att vi är små lär oss att vi ska vara som flickor eller pojkar. 

Genus är med andra ord något vi lär oss genom socialisation, genom hur vi blir bekräftade eller tillrättavisade i våra relationer till andra människor från tidig ålder. Föreställningen om kvinnor och män baseras också på att dessa två kategorier är varandras motsatser.

Barn och ungas studie- och yrkesambitioner påverkas av samhällets traditionella könsstereotyper

Barns yrkesambitioner är starkt formade och begränsade av samhälleliga könsstereotyper, och dessvärre verkar dessa uppfattningar allt som oftast cementeras under skolgången, snarare än utmanas. Dessa historiska och förlegade könstereotyper kan därmed komma att påverka i vilken grad de anstränger sig under vissa lektioner och kurser i skolan, det program de väljer på gymnasiet, den utbildning de väljer att studera på högskola och yrkeshögskola, och de jobb de till slut ”hamnar på” i livet.

Den könssegregerade arbetsmarknaden är ett samhällsproblem

Regioner, branscher, företag och intresseorganisationer har pekat ut den könsuppdelade arbetsmarknaden som en av de stora kompetensförsörjningsutmaningarna. Att hälften av framtidens talanger sorteras bort från kompetensförsörjningen utifrån kön är ineffektivt för alla berörda, för individen som för samhället. För att uppnå god ekonomisk tillväxt och utveckling är det viktigt att arbetskraften har den kunskap och kompetens som krävs för uppdraget, inte att man besitter ett visst kön.

2013 granskade Skolinspektionen studie- och yrkesvägledningen i 34 slumpvis utvalda grundskolor. Rapporten gav en dyster bild när man beaktar skolans uppdrag att motverka att traditionella föreställningar om kön som inskränkande barriär för elevernas studie- och yrkesambitioner. Inte i någon enda av de 34 skolorna fanns en formulerad strategi för att bryta stereotypa utbildningsval grundade på kön eller familjebakgrund!

Vi måste böja i tid och vi måste fortsätta och utmana

Den nordamerikanska forskaren Linda Gottfredson hävdar att barn lär sig hur könsarbetsdelningen ser ut i väldigt tidig ålder. Redan i 4-årsåldern börjar barn kunna sätt ord på just vilka arbetsuppgifter som utförs av kvinnor respektive män, och social bakgrund. Barnet skapar på så vis sin unika mentala karta samtidigt som kartan kommer att reproducera den rådande könssegregerade arbetsmarknaden. Detta är ett argument för att börja arbeta med dessa frågor tidigt, redan i skolans lägre åldrar och i förskolan. Då eleven börjar i årskurs åtta är kartan redan klar, kanske till och med stelfrusen.

Stiftelsen Education & Employers utmanar könsbarriärerna

Education and Employers är en brittisk stiftelse, grundad 2009, som syftar till att ”ge unga människor den inspiration, motivation, kunskap, färdigheter och möjligheter de behöver för att uppnå sin fulla potential”. Ett fokusområde för E & E:s insatser handlar om att utmana olika yrkens stereotypa könskodning. För det syftet producerade de en film, ”Redraw the balance”, där 66 barn ombads rita en bild av en brandman, eller en kirurg och eller en stridspilot. Det visade sig att 61 av barnen ”valde” att måla en manlig yrkesutförare och endast 5 målade en kvinna! Filmen finns på Youtube (sök på ”Redraw the balance”).

Filmen har idag över 100 miljoner visningar på nätet. Intresset för filmen inspirerade OECD och E & E att tillsammans genomföra en stor internationell studie av barns framtida yrkesambitioner. 20 000 barn deltog från 20 länder och deras svar finns i rapporten ”Drawing the Future”.

Resultaten från studien innefattade bland annat:

• Barns ambitioner tycks formas av könsspecifika idéer om vissa jobb. Pojkar strävar överväldigande efter att ta på sig roller i traditionellt mansdominerade sektorer och yrken.
• Könsmönster framträder också i STEM-relaterade yrken. Över fyra gånger så många pojkar som ville bli ingenjörer jämfört med flickor. Dessutom var det nästan dubbelt så många pojkar som ville bli vetenskapsmän.