Välj en sida

Vad ska jag bli när jag blir stor?

2022-mar-22

Liten flicka funderar

En stor utmaning för skolan idag är att allt för många elever upplever skolan och undervisningen som meningslös.[1] Aaron Antonovsky har lärt oss att meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet är helt centralt för en människas välbefinnande och motivation. Eleverna behöver alltså i skolan få hjälp med att förstå: ”Varför ska jag lära mig det här?”.

Svaret finns. Men av någon anledning verkar det inte vara prioriterat i styrningen av skolan. Något annat kommer alltid i vägen eller före.

Att satsa på bred studie- och yrkesvägledning inom ordinarie undervisning är ett verktyg för att påverka elevernas motivation. Om eleverna ser ett samband mellan lärandet i skolan och sin framtid kan deras motivation påverkas i positiv riktning. En väl använd studie- och yrkesvägledning i undervisningen bidrar alltså till att öka motivationen, motivationen påverkar skolresultatet, kvaliteten i undervisningen höjs, elevernas möjligheter att prestera ökar.[2]

Ändå visar studier från 1950-talet och framåt att den svenska skolan har svårt att få till en relevant studie- och yrkesvägledning som följer eleverna genom skolgången. Hur är det möjligt? Hur kan det få fortsätta att vara så?[3]

När vi frågar Enheten för Skola och ArbetslivSkolverket hur det kan få vara så här, säger de ”vi kan bara hålla med. Det är obegripligt.”

De berättar att alla de möter; politiker, personal på statliga verk och departement, näringslivsrepresentanter med flera säger alla samma sak: att de har förstått hur viktigt det är att barn och unga får lära sig om framtidens arbetsmarknad, yrken och studier. Men av någon anledning händer det ingenting.

Rekryteringsbehoven inom vissa branscher är stora och svårigheten att få tag i individer med rätt kompetens och utbildning är för vissa företag och kommuner redan i dag en mycket svår nöt att lösa. I framtiden blir det än svårare om ingenting görs nu, helst igår.

Enligt Svenskt Näringsliv har företagen stora problem med att rekrytera rätt kompetens samtidigt som 8, 9 % av arbetsstyrkan är utan arbete. En obalans som inte bara försvårar för företagen att växa och utvecklas. Obalansen innebär även att samhället förlorar skatteintäkter och får kostnader för arbetslöshet. För att inte tala om individens kostnader i form av sämre ekonomi, dålig självkänsla och förlorad makt över sitt eget liv.

Skolverket menar att som styrningen av skolans studie- och yrkesvägledning ser ut nu ligger bollen hos de lokala politikerna. I skolan har politikerna möjlighet att visa barnen vad kommun, region, och näringsliv har för behov i framtiden. För att säkerställa att just deras ort ska klara att fylla framtidens kompetensbehov bör den lokala skolpolitiken säkerställa att barnen får en bred studie- och yrkesvägledning genom hela skolgången.

Även yrkesverksamma och företag behöver engagera sig i kompetensförsörjningsfrågor. Det finns en hel del som de kan göra. För att få fler unga att välja att utbilda sig till yrken i branscher med rekryteringsbehov behöver företag och yrkesrepresentanter möta elever och berätta om de möjligheter som finns. Vi vet att det för många företag och yrkesverksamma är svårt att hitta tiden till detta. Det är fullt tillräckligt att bara hålla hjulen rullande och driva företagets kärnverksamhet.

Just därför har vi tagit fram ett koncept med digitala möten mellan yrkesverksamma och skolor i vårt projekt ”Vad ska jag bli när jag blir stor?” och det verkar fungera. Elever i årkurs 6 som annars har myror i kroppen sitter som ljus och lyssnar intensivt när våra inbjudna yrkesambassadörer berättar om sina yrken och vägen dit. Att som yrkesambassadör ”ställa upp” på ett digitalt möte med elever ger inga ekonomiska kostnader och tidsåtgången är minimal, en timma räcker långt. Det är en ”kostnad” som alla yrkesrepresentanter och företag, enligt oss, måste vara beredd att ta till.

En bred studie- och yrkesvägledning genom hela skolgången är en god ekonomisk insats för kommuner och företag, men det borde värderas som en ”rättighet” för barn.

Marcus Svensson, Ökad Högskoleövergång

Marcus Svensson, Ökad Högskoleövergång

Läs mer om arbetet i projektet ”Vad ska jag bli när jag blir stor?”


[1] https://skolvarlden.se/artiklar/forskaren-sa-gor-du-undervisningen-meningsfull

[2] https://www.regeringen.se/4904e9/contentassets/b372b5f5b7f54ff79be1d3bec1bd9dcf/framtidsval–karriarvagledning-for-individ-och-samhalle-sou-20194

[3] https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65cb34/1553967418891/pdf3797.pdf