I tidningen Bohuslänningen läste jag den 27 december om Angelika som vid 39 års ålder och efter 16 års arbete i vården bestämde sig för att sadla om och börja studera till lantmätare på Högskolan Väst. Trots att hon var osäker på om hon skulle klara av en högskoleutbildning vågade hon ta språnget. Nu, tio år senare ångrar hon inte att hon tog steget till en högskoleutbildning och menar att hon har ett arbete hon trivs med och att studierna gjorde att hon mognade som människa. Angelika hade tur som då bodde i Uddevalla och kunde trots tre barn enkelt pendla till Högskolan Väst i Trollhättan.
Just möjligheten att inom rimlig tid kunna ta sig till ett lärosäte är en starkt bidragande orsak till om högskoleutbildning är ett möjligt alternativ för den som vill ändra yrkesbana eller kanske fördjupa den utbildning man redan har. En av slutsatserna vi i projektet Ökad Högskoleövergång i Fyrbodal drar är att möjligheten att ta del av högre utbildning måste nå även dem som inte är flyttbara – och denna slutsats är vi definitivt inte ensamma om.
Distansstudier ses ofta som svaret på högskoleutbildning för fler. Men att ensam vid sin dator klara av att delta i en längre utbildning kräver betydligt mer av den enskilde studenten än att plugga tillsammans med andra i en klass. Motivationen, uthålligheten och disciplinen måste alltså vara avsevärt högre hos en distansstudent.
Som en effekt av pandemin har vi lärt oss att studera på ett lärosäte och att studera på distans inte längre behöver vara antingen eller. Flera lärosäten erbjuder idag utbildning där de studerande med regelbundenhet träffas på ett lokalt lärcentrum just för att få de positiva effekter som lärande tillsammans i grupp innebär.
I TCO:s rapport Lärcentra – för högre utbildning i hela Sverige från 2020 menar man att lärcentra har en viktig roll i att dels attrahera andra grupper till högskoleutbildning än de som vanligtvis studerar där, dels blir de som deltagit i utbildning via ett lärcentrum kvar i regionen. De kommunala lärcentrumen är därför en viktig del i de små kommunernas kompetensförsörjning både inom det privata och offentliga näringslivet.
Många kommuner är idag aktiva i att skapa bra infrastruktur för kommuninvånare som på olika sätt vill ta del av högre utbildning, Campus Dalsland är ett lysande exempel på fem kommuner som samverkar om ett lärcentrum för högre utbildning. Kommuner kan tillhandahålla lokaler, viss personal och infrastruktur, men kan inte på egen hand bedriva högskoleutbildning. Det är lärosätenas uppdrag. Det är därför dags för lärosätena att mer aktivt än idag bedriva utbildning för alla dem som inte är flyttbara från landsbygden.
Lena Garberg, projektledare Ökad Högskoleövergång i Fyrbodal