Välj en sida

Aktiviteter och lektioner

Traditionellt har studie- och yrkesvägledningen byggt på individcentcentrerade samtal där vägledare har lärt sig (traditionen i yrket) att ställa frågan ”Vad är du intresserad av?”.[1] En fråga vars svar ofta är styrt av det redan kända för eleven, och som i sin tur riskerar att bidra till att reproducera normer som finns i den lokala kulturen, hos familj och släkt, och som bygger på kön och socioekonomisk bakgrund.[2] Som vägledare eller lärare är det också lätt att utgå ifrån den egna föreställningen om vad som är möjligt för den elev eller den grupp vi möter. Detta innefattar också hur samtalen förs och vilka frågor som ställs.

I det utvecklingsarbete som nu sker på skolor i Strömstad och Munkedal belyser vi därför vikten av att som professionell i skolan vara medveten om hur normer styr oss som individer och därmed också den bild vi reproducerar av studier, yrken och arbetsliv. Vi diskuterar hur vi kan utmana oss själva för att synliggöra de värderingar vi bär med oss i vår vägledarroll, lärarroll, eller som rektor med ansvar för verksamheten?

Lärare och elever i klassrum

Lektionspasset ”hatten”

Både skratt och förundran uppstod när arbetslagen i Strömstad testade och diskuterade lektionspasset ”hatten”[3]. Hatten är ett av flera lektionspass vi har tagit fram inom projektet för att eleverna ska få möjlighet att utveckla större insikt om vilka studier och yrken de har att välja mellan, samt djupare förståelse för vad olika yrken och studier innebär och förutsätter.

Med lektionspassen för skolornas undervisning, från årskurs 1 till och med årkurs 6, kan lärarna nu vidga elevernas idéer om vad som är möjligt att arbete med som vuxen. Eleverna får möjlighet att upptäcka andra yrkesområden än de som de genom sin bakgrund redan känner till.

Titlar på några av lektionspassen[4]:

  • Samhället är föränderligt – här får eleverna lära sig att nya yrken uppstår med teknikutveckling, medan andra försvinner. Kanske är DNA-coach ett framtida yrke, växeltelefonist tillhör historien.
  • Mitt yrkesträd – eleverna får i uppgift att med intervjuer ta reda på vad deras närmaste släktingar (föräldrar och deras syskon, far- och morföräldrar osv) har arbetat med. Hur det kom sig att de gjorde de studie- och yrkesval som de en gång i tiden gjorde. Eleverna presenterar sedan släktens yrkesval – med en karta över släktens yrkesträd.

”Vad blir det för yrke imorgon?”

I Munkedal har man under hösten inlett varje dags undervisning med att ta upp ett nytt yrke! Varje dag! Det har lett till att eleverna, enligt pedagogerna, ”bubblar” om yrken mest hela tiden: ”Vad blir det för yrke i morgon?”, ”Ska vi inte prata om ett nytt yrke nu?”.

 

[1] ”Tala om arbetslivet.” Wikstrand och Lindberg 2015

[2] Det som Hodkinsson och Sparkes, benämner som handlingshorisont.

[3] I passet får deltagarna dra ett upp en pappersbit ur en hatt. På pappersbiten står det ett yrke. Alla får sedan berätta vad det står för yrke på deras lapp. De får också motivera varför de aldrig, eller varför de skulle kunna tänka sig att arbeta i yrket. Deltagarna får också berätta om sitt drömyrke.

[4] Hur lång tid som krävs för lektionspassen avgörs av hur mycket lektionstid läraren är beredd att lägga på momentet. Passen kan variera från 40 minuter till flera lektionstimmar.